Känner du igen dig? Klart du gör.
Om du också är av arten homo sapiens är risken stor att även du har dåligt tålamod ibland och tror att du ska klara av en mängd olika saker på väldigt kort och med minimal ansträngning, jämfört med resten av naturens alla arter. Eller hur?
Bara tänk på hur isbjörnen klättrar helt outtröttligt på isflak, hur tigern kastar sig med tänderna före mot elefantens hals och hur mullvaden gräver oändliga underjordiska passager – och inte en enda gång tänker: "Nu är det bara att ge upp, jag är nog ingen mullvad trots allt".
Du måste lära dig att släppa det där perfektionstrollet inom dig. För det finns inget som är perfekt.
"Det går så trögt"
Suck och stön. Frustrationen från nya skribenter kan te sig på följande vis:
"Det går så trögt! Att göra research, tänka, skriva, läsa igenom, skriva rent, och slutligen sätta ihop texten. Jag känner att allt går i snigelfart. Hur klarar man egentligen av att skriva så många artiklar så snabbt?".
"Jag förstår bara inte hur man vet hur man ska sätta ihop orden och meningarna så det blir bra, hur man får det att flyta så enkelt och hur man gör det så snabbt?".
"Jag spenderar SÅ mycket tid på en artikel! Hur i hela världen ska jag klara av att försörja mig på detta om jag spenderar två veckor på en och samma sak?".
"Jag har pitchat till 20 magasin – vaaaarför får jag inget JA?!"
Proffs direkt?
Låt oss sätta det i perspektiv. Om du försöker baka och dekorera en bröllopstårta för första gången och den ser ut som en vit bilkrasch med sockertoppar, kommer någon att bli förvånad? Nej.
Om du bestämmer dig för att bli professionell fotbollsspelare, frisör eller tårtdekoratör, händer det att du på en gång dribblar som Ronaldo, friserar som värsta stylisten eller skapar underbara bakverk som bara en kunglig konditor annars gör – och allt utan övning?
Nej. Inte det heller.
Jag kan nämna en mängd annat också, såsom pianist, konstnär, balettdansös, blomsterbindare, kock... Du förstår säkert vart jag vill komma med det.
Vad är då anledningen till att det inte fungerar direkt? Att du inte blir superproffs efter den där första pianolektionen? Givetvis för att det krävs ÖVNING! Japp, som människa kommer vi dessvärre inte runt det.
Försök, misslyckas, försök igen...
Att besluta sig för att klara av något är ett megastort steg i rätt riktning. Att skaffa fram den information du behöver för att få det att hända är ett kvantsprång.
Försök, misslyckas, försök, misslyckas och så vidare. Tills det börjar flyta på lite mer av sig självt.
Om du satsar och håller fast i din dröm så kommer dagen att komma då det plötsligt känns helt naturligt.
Dagen då du plötsligt bara vet vad du ska göra, hur du ska göra det, hur mycket tid som krävs, hur mycket energi som är värd att spendera, hur du får fram det bästa i dig själv och i dina vinklar – och så vidare.
Tekniken är inte längre bara där i teorin, utan har etsat sig fast innanför huden. Den har blivit en del av dig.
Måste du uthärda din egen (ibland väldigt besvärliga) övning tills du kommer dit? Yes.
Måste du uthärda alla andras blick (verklig eller inbillad) på dig innan du imponerar? Yes.
Måste du känna dig lite som Bambi på hal is för att lyckas? Yes.
Är det värt det? Well, det är tusenkronorsfrågan. Och det är det bara du som kan svara på.
Om du verkligen älskar att skriva, vet att du har det inom dig och vill ha den friheten och kreativiteten som det medför – om du är villig att dö innan du fått sätta ditt poetiska pränt i världen – oh yes!
Vad bryr du dig om?
Ponera det här:
Du kunde ha valt att fortsätta din målerikurs, även om det inte gick precis bra de åtta gånger du var där.
Du kunde ha valt att köpa dig ett staffli och oljefärger och avsätta 30 minuter varje dag för att öva på att fram en kvadrat som inte såg ut som den försökte att stå upprätt i motvind.
Eller ett ansikte som såg ut att vara målat utav någon äldre än fyra och ett halvt år gammal.
Men gjorde du det? Nix.
Varför? För att det inte var tillräckligt viktigt för dig. Du brydde dig inte, helt enkelt. Du ville hellre använda tiden till annat.
Priset man får betala
Hade det varit enkelt och jag hade tecknat vackra ballerinor, landskap och porträtt helt perfekt, och helst inom de första två veckorna – ja, då hade jag nog fortsatt att måla.
Men ansträngningen som krävdes för att komma upp till en någorlunda anständig nivån var ett för högt pris att betala.
Något helt annat är det med skrivandet. För oss frilansare är det ett slags ropande kall. Det är något vi inte kommer undan, och vi är beredda att tåla en hel del på vägen mot "perfektion".
För det är till stor del vägen dit som är målet...
Lust att prova vingarna som frilansjournalist? ⭐ Skriv om ämnen DU tycker är spännande för de magasin du gillar. ⭐ Få friheten att jobba var som helst, när som helst. ⭐ Sveriges magasin och tidningar behöver tusentals artiklar varje månad, av dig också!
Vi ger dig utbildningen du behöver för att lyckas – på superkort tid.
Redo att komma igång? Läs mer om oss och boka ett samtal med vår studievägledare idag.
Comments